Full spruta framåt

09 December

Ok, jag vet, och jag skäms! Det var ett tag sen, närmare bestämt 2,5 veckor sedan och jag har sett att många av er varit inne på min facebooksida för att kolla om jag har uppdaterat. Men det har jag ju inte. "VWhat's the point having a blog if you're not going to update it?", som min kollega Alejandra skulle sagt på bredaste amerikanska. Och det kan man ju fråga sig. Men nog om det, jag säger förlåt, skyller på orimligt mycket jobb, och går vidare. Nu till de senaste veckornas händelser.

 

Vi börjar med Spa - för det här blev jag faktiskt ordinerad av sjukgymnast Johan. Jag hörde tydligt hur han sa att "massage och spa" är bra för mig. Så jag har varit både på Spa och fått massage - fast mitt besök på Kurorten i Varberg var inbokat sedan länge. Jag var där med min mamma och min syster Sabine. Jag gjorde mitt rehabpass, de andra var med på något pass och körde sedan lite extra i gymmet. Sedan fick vi behandlingar, och efter lunch avslutade vi med bad och bastu. Härligt som tusan, skulle man kunna säga. 

Och sen bar det av tillbaka till sjukgymnast Johan och efter lite resonemang tog han tag i situationen, ringde och bokade in mig för kortisonsprutor i båda sidor - dagen efter. Så i fredags låg jag i operationssalen på IFK-kliniken igen och fick mina sprutor av Dr Mikael Sansone. Sedan dess har jag vilat och i går, måndag, körde jag ett litet lätt pass - allt enligt ordination.

Hur känns det då? Jo, ganska bra, inte helt smärtfri, men det känns betydligt bättre. Det kan nog bli bra det här, till slut. Sansone säger att det tar en vecka innan kortisonsprutorna får full effekt så det får jag väl lita på. Nu gäller det att få ordning på träningen och smida medan kortisonsprutorna varar, vilket enligt Johan är 6-8 veckor. Idag var jag hos honom igen och vi gick igenom mitt nya program trots att jag utropade "vi gör ett helt nytt program idag". Tur att han finns och tar ner mig på jorden igen och säger på lugna norrländska vis: "nej, kanske nästa vecka, men nu håller vi oss till samma program när du precis har fått sprutorna". Han går på pappaledighet vid jul och jag vet inte riktigt hur det ska gå då - vem ska då styra tillbaka mig på banan när jag skenar iväg?

Så för att sammanfatta så har jag nu de bästa förutsättningarna för att det här ska bli bra. Nu gäller det att göra min rehab, känna efter och stärka mig själv. För just nu är jag svag, herregud, jag blir trött av bara några repetitioner. För att inte tala om konditionen, attans, det blir en lång väg tillbaka. 

Och visst blir jag lite avundsjuk på alla som springer omkring, det ser så himla skönt ut. Andreas har precis anmält sig till Stockholm marathon igen och fått ett träningsprogram att följa. Han kämpar på och häromdagen pratade han om att vara med i Aktiv Öresjös satsning på Sälen fjällmarathon. Å, vad kul det låter. Eller tänk om jag kunde anmäla mig till Tjejplanet - Actives  resa till Stockholm och Tjejmilen i september. 

Men vet ni, mitt turnummer är 16 och nästa år är det ju 2016. Det måste ju innebär att nästa år kommer att bli ett riktigt superår. Det tror i alla fall jag. 

I väntan på det går jag promenader med Lily och Saga. Saga är trött på att vara med på mina selfies så den här gången blev det bara jag och Lily. Mitt träningstips för idag är att ta på sig hörlurar, sätta på god julmusik och springa en runda runt i stan och titta på alla juldekorationer - det brukar jag göra i advent och jag älskar det. Vi hörs snart igen!

Jenny Johansson 0 st

Kommentarer

Lämna en kommentar