På måndag smäller det!

12 Augusti

Attans, nu tog det sådär lång tid igen, fattar inte att det ska vara svårt att uppdatera bloggen samtidigt som man jobbar. Så fort jobbet sätter igång tar det över mitt liv. Säg inte till min man och mina barn att jag sa det - de kommer bara att hålla med!

Nu är det i alla fall dags. Efter månader av väntan ska Dr Sansone äntligen fixa till mina höfter. Naturligtvis är det inte hans fel att det dragit ut på tiden, snarare tvärtom. Och med facit i handen har jag lyxats trixa mellan olika vårdinrättningar på ett riktigt galant sätt och trots att det är 8 månader sedan jag fick sådär akut ont, så har det nog gått ganska fort i alla fall. 

Men nog om det - på måndag morgon klockan 09.00 lägger jag mig på operationsbordet och några timmar senare ska det vara klart. 2,5 timma säger Dr Sansone att operationen tar, eftersom han ska operera båda höfterna. Sedan väntar upp till sex månaders rehab innan jag är återställd. Men det känns som att när operationen väl är över har jag kommit ut på rätt sida. Ni vet den där känslan när vintersolståndet har varit i december och vi går mot ljusare tider - ungefär så känns det. Då ligger makten i mina händer igen. 

Jag är allt lite rädd och nervös, men tack vare snälla Annelie Thompson, som gick igenom samma operation för ett år sedan, har jag kunnat ställa alla konstiga frågor som jag har. Det har lugnat mig något.

Och så till den där bilden högst upp i det här inlägget. Vad gör vi egentligen? Jag följde med härliga Katja ut på en promenad i helgen - visst är hon tuff? Ha, hon är rolig, tycker jag, vilket ni kan se på mitt flin, jag fnittrade av att hon är så busig. 

Det blev en 6 kilometers promenad och det är i stort sett den enda motion jag har fått den här veckan - förutom promenaderna på mina lunchraster och till och från tåget. Det blir några (typ 3-4 km) om dagen. Inte illa, men snart ska det bli andra bullar. Håll tummarna och önska mig lycka till för nu smäller det! 

 

Jenny Johansson Träning 0 st

Kommentarer

Lämna en kommentar