Rehab, styrka och storm

24 Januari

Vad är det som händer? När tar de här stormarna slut? Vi befinner oss i Glommen och det känns som om vi ska blåsa bort. Men det är häftigt - vi var tvugna att gå ner till stranden och hamnen och titta vad Egon har gjort med vår lilla idyll. Och herregud som det ser ut. Den stora betongbryggan ligger i fem delar utspridd på stranden, stenar från havet ligger som en rullstensås uppe på land och hela stranden är full av tång och snäckor. Ur led är tiden.

 

Men det är också roligt att försöka stå emot vindarna och vattnet som forsar in längs piren. Lily tyckte att det var jätteroligt att luta sig mot vinden.

Ja, det var vädrets makter, hur är det med kroppens makter? Jo, det känns betydligt bättre i min höft. Om det beror på att jag inte har sprungit, att jag helt har lagt om min träning eller att det har blivit bättre efter Oscars nål-massage - ja, det ska jag låta vara osagt. Förmodligen är det en kombination av alltihop. Men vi tar det från början.

Som ni kanske kommer ihåg hade jag bestämt mig för mer styrka och mindre löpning. Och jag har verkligen tagit uppdraget på allvar. Oscar bokade in mig på onsdagens lunchpass på Active och Jonas Holmin körde med oss ordentligt. Han är rikigt bra på att se till att vi gör alla övningar ordenligt. Det gillar jag!

Som ni ser är det många aktiviteter igång samtidigt. Jag (längst till höger i bild med gula skor) gör utfallssteg med sandsäck. Riktigt bra träning för mig som behöver styrka i bål, rumpa, höfter och i de djupa magmusklerna. Det är naturligtvis inte lika lätt att fokusera på de små musklerna och aktivera mina rumpmuskler under ett sådant här pass som det är när jag gör mina rehabövningar, men det stärker ändå upp min muskelatur.

Så för att vara säker på att jag gör framsteg och sänder rätt signaler till min rumpa, har jag varit noga med rehabövningarna på kvällarna. Och jag har lyckats att få till en bra rutin.

Inte världens bästa bild, men den här övningen gör jag för att stabilisera och stärka höften. Jag står med raka ben, spänner magmusklerna och lyfter höften rakt upp och räknar till tre, sänker höften igen och börjar sedan om från början. Jag kommer snart att göra ett inlägg med bilder från alla mina rehabövningar så kan ni få lite inspiration för att stärka er - för jag tror att övningarna är bra att göra innan man får ont.

Just det, rutinen. Jag har lagt upp det så att jag kommer hem från jobbet, lagar mat och fixar lite. När klockan är sju har maten lagt sig något och då går jag ner i källaren och gör mitt program. Det tar ungefär 40 minuter och barnen vill ofta vara med - på gott och ont. Ibland får man en fot i huvudet eller får bråka om vem som ska ha pilatesbollen. Andreas var också med en kväll, men drog efter tio minuter. Alldeles för tråkigt, konstaterade han. Men jag tänker inte på det - jag bara gör. Och jag har gjort det varje dag den här veckan!

I fredags morse pallrade jag mig upp till Active igen för morgonpasset med styrka, stabilitet och rörlighet. Härlig start på dagen, även om jag var trött i mina muskler efter all rehab och styrka. 

Och i morgon ska jag äntligen springa. Jag saknar pulsen, att få svettas och göra av med energi. Styrkan gör att jag blir trött och matt, men löpningen har en helt annat effekt och jag behöver den så desperat. Vi får se hur långt jag kommer, men förhoppningsvis någonstans mellan 5 och 10 kilometer. Snälla, håll tummarna för att jag inte får jätteont efteråt. Och om det gör det – så är det ju inget farligt, det sitter mest i huvudet!

Jenny Johansson 0 st

Kommentarer

Lämna en kommentar