Vila för motivation

25 Maj

Konstig bild, eller hur? Ser ut som om jag och Leif G W Persson är på väg ut till en brottsplats. Men nej, det stämmer inte. Jag återkommer till vad jag och min far gör ute i skogen...

Ja, hur har då veckan varit. Alldeles förträfflig faktiskt, och jag har nästan inte fått till ett enda träningpass. Hur hänger det ihop tänker ni? Jo, så här är det. Efter att jag inledde veckan med att gå ut stort och köra ett sss-pass på Active klockan 07.00, måndag morgon, var jag taggad till tusen. Det kändes bra i kroppen, lite träningsvärk, men annars var jag pigg och laddad inför mina nya planer. 

För er som inte har läst min blogg tidigare så ligger det till så här: Jag sprang Göteborgsvarvet förra lördagen och jag blev väl inte riktigt nöjd med min tid på 1:54:27. Mitt mål låg närmare 1:48 så ni förstår att jag var lite missnöjd. Jag har ju haft lite krångel med kroppen den senaste tiden. Det har varit nackspärr, förkylning och bara två veckor innan varvet åkte jag på någon form av knäskada. Men som vanligt hänger inte min hjärna och min kropp ihop så medan min hjärna förväntade sig stordåd, var kroppen lite mer inställd på att ta sig runt 21 km i Göteborg. 

Summa av kardemumman, min egna enkla analys, är att jag måste låta hjärta och hjärna få bli vänner och satsa på lite mer styrka. Så den här veckan har min mentala del och min fysiska kropp varit på kick-off tillsammans. Efter passet på måndag morgon blev det inte så mycket mer träning. Livet kom emellan och jag har jobbat hårt på att tycka att det är ok. Att jag inte behöver kämpa som en tok för att få till ett träningspass eller gräma mig över missade löprundor. Naturligtvis är det bra att ha ett samvete som rycker in när det är motigt, annars skulle man väl kanske aldrig träna, men det får inte gå till överdrift - då blir det en stressfaktor istället för något hälsofrämjande. 

Så när jobbet och sånguppvisningar på dagis tog över, tyckte jag det var ok att låta det vara så. Och när nätverkslunchen på Active ställdes in på torsdagen på grund av sena återbud, då var det också ok. Även om det var synd eftersom det är himla trevligt att kombinera träning, lunch och mingel med andra. 

När helgen kom och alla sprang, simmade och cyklade Butlers triathlon tog jag det lugnt. Det såg i och för sig riktigt roligt ut, det måste jag erkänna, men jag fokuserade på ett annat cykelevenemang - cykelfesten i Skoftebyn. Jag och Saga åkte till Överby för att fixa lite grejer och stannade till på Espressohouse och köpte deras Frapino. Jag var naturligtvis hälsan själv och valde fruktalternativet (även om de häller i onödigt socker) och den var supergod.

Gröna äpplen och ingefära. Smaskigt värre! Saga valde kola och kokos...

Cykelfesten var trevlig och det blev både sent och blött, så idag har jag bara firat Mors dag delux. Inte gjort någonting, förutom en femkilometers promenad på förmiddagen. Jag blev naturligtvis firad av mina godingar och kolla här vilka fina presenter jag fick:

  

Saga gav mig BB-kräm, Lily ett rosa hjärta i papper och Andreas en fin bakbok för godsaker utan gluten, socker och mjölk - är det möjligt? Ja, han bakar muffins till mig just nu, mixar mandel och kokos och grejar och har sig, så vi får väl se. Jag tror det blir mums. 

Och vet ni, i takt med att jag inte har tränat under veckan har lusten att springa kommit smygande. Jag har sett andra joggare och löpare och kommit på mig själv med att vilja ge mig ut på en runda. Och det för oss osökt tillbaka till där vi började. I skogen med pappa. Jo, han har ju sprungit en och annan mil här i våra trakter och eftersom han nog har märkt att jag har tappat sugen lite så ville han visa mig en härlig runda som jag kan springa. Vi åkte ut mot Hjärtum och stannade på en parkering. Därifrån gick vi några hundra meter in i skogen och kom ner i en underbar dal med en bäck som flöt förbi. "Rena paradiset", säger pappa, och jag måste hålla med. Fantastiskt fint, det kommer att bli en runda dit väldigt snart. 

Här står han, nöjd och glad, Göte Johansson. Ingen mordutredning, bara en visning av löparparadiset.

Så planen för veckan som kommer:

Styrka: lunchpass på Active på onsdag

Löpning: Hm, helst vill jag imorgon, men det hinns nog inte med, ska med till Scouterna på kanotpaddling, men tisdag och någon dag till. På torsdag åker vi till Stockholm för på lördag är det dags för Andreas att springa Stockholm Marathon. Heja, heja. Mina löpardojor hänger naturligtvis också med, ska försöka få till ett pass i huvudstaden.

Nej, nu är det morsdagsmiddag. Glad Mors dag alla fantastiska mammor, unna er själva ett löfte att få tid till att springa - det är värt varenda minut!

Jenny Johansson Träning 0 st

Kommentarer

Lämna en kommentar